Pensioneringen skjuts upp – svenskar väljer längre arbetsliv

Låt oss gå rakt på sak. Allt fler svenskar jobbar längre och skjuter upp pensioneringen. Under 2024 hade 36 procent av 65‑åringarna lön som sin huvudsakliga inkomst, jämfört med 29 procent året innan. Sedan det nya pensionssystemet infördes 2003 har andelen sysselsatta i åldern 65–69 år ökat från 14 till 34 procent. Reformerna som trädde i kraft 2023 har också höjt åldersgränserna och påverkat både uttagstidpunkt och inkomstströmmar.

Varför arbetar fler längre?

Vad som avgör: Ekonomi och politiska reformer pressar många att jobba längre.

Poängen är enkel: höjda pensionsåldrar och ändrade regler gör att fler väljer att fortsätta arbeta. Regeringen och riksdagen har ändrat åldersgränserna för rätt till vissa förmåner, och Pensionsmyndighetens siffror visar en tydlig ökning i arbetsdeltagande bland äldre.

Om vi ska vara ärliga spelar också privatekonomin stor roll. Lägre avkastning i vissa sparformer, stigande levnadskostnader och högre genomsnittlig levnadslängd gör att många vill eller behöver öka sin arbetsinkomst för att få en trygg pension.

Gör så här: Börja med att kartlägga dina inkomster och skatter nu. Se över hur stor del som kommer från lön, allmän pension och tjänstepension – det påverkar när pensioneringen blir rimlig ekonomiskt.

Hur påverkar reformerna din pensionering?

Den avgörande poängen: Reformernas mål är längre arbetsliv och färre år med utbetalningar från socialförsäkringen.

Reformerna som trädde i kraft 2023 innebär bland annat höjda åldersgränser som påverkar när du kan få vissa ersättningar och hur lång tid du kan ta ut pension. Effekten är tydlig i statistiken: fler 65‑åringar har lön som huvudinkomst och andelen som lever på allmän pension har minskat kraftigt.

För att vara tydlig: det finns ingen universallösning. Din situation beror på födelseår, karriärlängd, tjänstepensionens villkor och eventuella sjukersättningar. Tjänstepensionen börjar ofta bli mer betydande ungefär tre år före pensionering, särskilt för kvinnor.

Rekommenderat tillvägagångssätt: Kontakta Pensionsmyndigheten och din tjänstepensionsgivare minst två år innan planerad uttagsålder för att få exakta siffror och konsekvensanalyser. Det är också smart att göra en skattkalkyl för olika uttagstidpunkter.

När ska du börja ta ut pensioneringen?

Vad det betyder i praktiken: Timing avgör din totala pension över tid.

Folk frågar ofta: Ska jag ta ut pension tidigt eller senare? Svaret beror på flera faktorer: hälsa, ekonomi, arbeteglädje, skuldsituation och hur mycket du tjänar på att skjuta upp uttag. Att börja ta ut tidigt ger högre total antal utbetalningsår men lägre månadsbelopp; att skjuta upp ger större månadsbelopp senare.

Här är ett praktiskt råd: Gör en enkel kalkyl med dina tre huvudsakliga inkomstkällor—lön, allmän pension och tjänstepension. Jämför resultat för uttag vid 62, 65, 67 och 70 år. Poängen är att du inte gissar utan fattar beslut baserat på siffror.

Fokusera på detta: om du har höga fasta kostnader eller bolån kvar i pensionsåldern kan det vara nödvändigt att fortsätta arbeta eller skjuta upp uttag för att få en hållbar ekonomi. Om du däremot har en stabil tjänstepension och låga utgifter kanske tidigt uttag är rimligt för livskvalitet.

Vad betyder längre arbetsliv för ekonomi och företag?

Ekonomiskt innebär ett längre arbetsliv färre år av nettoutbetalningar från pensionssystemet, vilket underlättar hållbarheten i offentliga finanser. För företag innebär fler äldre i arbetskraften behov av anpassade arbetsplatser, flexibilitet och kompetensöverföring.

För arbetsgivare är en konkret utmaning att behålla och rekrytera äldre medarbetare. Låt oss gå rakt på sak: anpassning av arbetstid, ergonomi och deltidspension är ofta billigare än att förlora erfaren personal och rekrytera nytt.

Gör så här om du är anställd: prata med HR om möjligheten till flexibla lösningar som gradvis trappning ner inför pensioneringen. För att lyckas behöver du dokumentera din kompetens och visa hur du kan bidra även med minskad arbetstid.

År	Andel 65‑åringar med lön som huvudsaklig inkomst	Andel med allmän pension som huvudsaklig inkomst	Sysselsatta 65–69 år
2023	29 %	68 %	34 % (2024)
2024	36 %	47 %	34 %
2003 (referens)	–	–	14 %

Vanliga frågor

Varför skjuter fler upp sin pensioneringen

Flera faktorer samverkar: höjda åldersgränser i reformerna, högre levnadslängd och privatekonomiska skäl. Många vill också fortsätta arbeta av sociala och psykologiska skäl, inte bara ekonomiska.

Hur mycket påverkar tjänstepension beslutet

Tjänstepensionen kan vara avgörande. Om du har en stark tjänstepension kan du välja att gå i pension tidigare utan att tappa livskvalitet. Omvänt, om tjänstepensionen är svag bör du överväga att arbeta längre eller komplettera med sparande.

Kan jag kombinera jobb och pensionering

Ja. Det är vanligt att ta ut delpension eller kombinera arbete och pension. Prata med Pensionsmyndigheten och din pensionsadministratör för att förstå hur uttag påverkar din skatt och framtida utbetalningar.

Hur påverkar skatt min pensioneringen

Skatt är en viktig faktor. Uttagstidpunkt påverkar skatten eftersom din totala årsinkomst avgör marginalskatt. Rådet är att göra skattkalkyler för olika scenarier eller anlita rådgivning för att optimera nettoinkomsten.

Det här gör du nu

Börja med att logga in på mina sidor hos Pensionsmyndigheten och beställ en pensionsprognos. Gör en komplett översikt över alla inkomster: lön, allmän pension, tjänstepension och eventuella privata sparanden. Kontakta din tjänstepensionsleverantör och be om konkreta siffror för olika uttagstidpunkter. Gör en enkel budget för pensionsåren och bestäm om du behöver skjuta upp pensioneringen, jobba deltid eller öka sparandet.